suttit och målat ikväll. beslutsångest. vet inte om jag ska göra färgstänken som jag hade tänkt eller inte... kanske borde hoppa det. men jag vet iallafall att jag borde lägga ifrån mig den här nu. suttit med den ett bra tag nu, och jag överarbetar den snart. men jag kan ärligt säga att den ser bättre ut i verkligheten.
älskar mormor och morfar för att jag fick alla målargrejerna av dem. har äntligen hittat något att göra alla mina sömnlösa nätter, som faktiskt ger mig någonting. övning ger färdighet. det sägs det iallafall.
sitter och lyssnar på syster sol, tänker lite, och funderar på att gå in och lägga mig och försöka sova igen. somnade efter att ha varit på vårdcentralen imorse, och när jag har sovit så dåligt som jag har gjort de senaste nätterna så finns det ingenting som kan väcka mig när jag väl har somnat. hade 24 missade samtal när jag vaknade, och 8 sms, för jag hade bett emelie ringa mig så jag vaknade. vaknar av någon anledning lättare av telefonsamtal än alarm.. tycker inte om att jag lägger över så mycket på andra. de ska ju inte behöva lösa mina problem. men jag kände att det var bäst att vara på den säkra sidan ändå. men tji fick jag, för den sidan var inte så jävla säker. där sov jag iallafall gott till 4 när fredrik kom hem, men jag vaknade med desto sämre samvete.
men jag måste iallafall till skolan imorgon, trots att jag ska vila resten av veckan egentligen. skönt att få göra det, för övrigt. måste prata med dem om mötet jag missade igår. hoppas att jag överlever det... annars var det trevligt att lära känna er. de flesta av er iallafall.
ska nog åka och hälsa på min älskade mormor imorgon. får se om jag orkar ta mig upp ur sängen dock. men isåfall så blir det nog det. har inte träffat henne på länge, och jag saknar henne. morfar med. åker kanske till farmor och farfar en sväng med. fin släkt jag har. synd att inte är samlade oftare än vi är. några gånger om året bara. födelsedagar och julafton, i princip. men det är klart, då får man ta vara på den tiden man spenderar, vilket gör den ännu lite finare. men jag är iallafall glad att jag har blivit tilldelad den släkten jag har. ni är fina hela bunten.
måste säga två saker till innan jag slutar skriva om mina ointressanta, obetydliga och tråkiga skitsaker.
numero uno: jag har insett hur mycket jag kan störa mig på hur människors ögonbryn ser ut. sluta måla dem som bågar, för fan.
numero dos: kämpa för det du vill ha. även om du inte får det, så kan du säga att du har försökt med varenda uns av ork i din kropp. du kan säga att du kämpade, och du gjorde ditt bästa. då har du haft chansen. det har du inte om du ger upp. det kan bli ditt, men inte om du bara står och tittar på.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar