the other way around.

jag vill ha något som känns. fan vad kliché. men det är sant. jag vill verkligen ha något som känns. något som känns som mitt. eller ja, min... det var längesen jag hade den känslan, och jag vill känna den igen. om så bara för en liten, liten stund, så vill jag känna att jag är någons, och att någon är min, och endast min.
börjar få lite åldersnoja. fast på andra hållet? kan man säga så? eller det kanske är åldersnoja som åldersnoja?
jag börjar iallafall känna att många av mina vänner börjar hitta sig själva. och här sitter jag, som ett jävla fån, och har ingen aning om vem jag är. det kanske inte är någon brådska, men jag vet inte vem jag är eller vem jag vill vara, and i'm kinda freakin out. vad ska jag göra med mitt liv? jag är 19, snart 20, och jag har hela livet framför mig, och jag kan forma det PRECIS hur jag vill. egentligen så kan jag det. men sen finns det alla de här grejerna som man SKA göra som tar upp flera år och kilovis med energi. till exempel skola. det är något som vi nästan förväntas att göra. att gå i skolan och lära oss saker. och jag är glad att jag gick i skolan. annars hade jag inte kunnat sitta och skriva detta nu.
något av det första man lär sig är att läsa och skriva, för det är något som man behöver kunna om man ska lära sig ännu mer. men vissa saker vinner jag ingenting på att veta. inte nu iallafall. jag tjänar inte speciellt mycket på att veta vad som hände under andra världskriget till exempel. dock så kan jag ha en åsikt om någonting efter att ha lärt mig något om det. på religionen sitter jag och har åsikter hela tiden till exempel. det är inte alltid jag säger det rakt ut, men jag har en liten diskussion med mig själv i huvudet, hur schizofrent det än må låta. men det jag menar är att man lär sig så mycket utanför skolan. den mesta engelskan jag kan har jag lärt mig med hjälp av alldeles för mycket tv-tittande och alldeles för mycket användning av något som vi alla oftast använder minst en gång om dagen - internet. man kan lära sig så sjukt mycket om det man är intresserad av. vad är det som säger att jag måste veta just detta, detta och detta? vad är det som säger att inte alla måste lära sig allt om till exempel kameror? med en kamera kan man föreviga ett ögonblick på en sekund, men man lär sig inte det i skolan. varför? jo, för att man förväntas lära sig det när man väl använder en kamera. det kommer liksom självmant.
på gymnasiet kan jag förstå att kurserna liksom... läggs ut till eleverna. vill man börja jobba inom vården så ska man kunna saker om vården. så enkelt är det, och alla förstår nog att det måste vara så. man kan inte bara hoppa in och ha ansvar för en människas liv utan utbildning och utan att veta vad man gör.
men man ska inte ge sig på att lära sig något man ''borde'' lära sig, för att någon annan säger det. du ska läsa det du vill, för att DU vill. inte för att du borde, och för att det kanske ser bra ut i andra människors ögon. ''jag har läst psykologi där och där si och så länge.''.... jaha? ska det imponera på mig?
det imponerar mig på så sätt att jag kan se upp till människan som individ som faktiskt har orkat lägga ner sin själ i att läsa något denne verkligen ville, men jag ser inte upp till personen för att denne har läst psykologi och kanske påstår sig kunna mig inifrån och ut pga det. en människa kan inte räkna ut vad du tänker, om denne inte känner dig som person. och till och med då är det svårt.

det jag ville komma fram till är att skolan tar mycket tid av en människas liv. vill du inte ''slösa'' (''lägga'' kanske är ett bättre ord, men jag får inte fram min åsikt ordentligt då) 3 år på gymnasiet för att du känner att du vill göra något annat, så ska du inte göra det heller. du kanske vill måla? du kanske vill fotografera på eget håll, utan att lära dig psykologi, matte, osv, och då tycker jag verkligen att du ska göra det med.
du ska inte börja skolan för att någon annan vill det, för då blir det inte bra i slutändan ändå.
gå dina 9 år i skolan för att lära dig svenska, engelska, valfritt språk, matematikens grunder, so, osv. gör det. och efter det kan du bilda dig en uppfattning om samhället, och därefter göra dina val i livet.
låt ingen annan forma dig.
du är din egen lyckas smed.
det bästa du kan göra av livet är att göra andra människor glada så mycket och ofta det bara går.
men glöm inte bort dig själv.

tant elin har talat.