Lyckan väller över mig.

Jag älskar mitt liv. Jag älskar mina vänner. Jag älskar glädjen man får av solen.
Jag älskar allt just nu. Helt sjukt.

Underbar dag tillsammans med vännerna. Druckit massa kaffe, lyssnat på musik och varit allmänt bäst. (Svårt att inte vara bäst i lilla Älmhult? Nah, don't think so.) Men mina vänner är faktiskt bäst i världen. Allvarligt talat. Vännerna och pojkvännen. Utan dom så hade jag inte varit lycklig, men inga ord i världen kan förklara hur glad jag är just nu. Det känns som att ingenting kan sänka mig, och det är en härlig känsla.

Nu är det snart dags för revy-premiär. Jag är skitnervös. Jag brukar inte vara den som blir så nervös, men det är helt galet vad det har slagit till helt plötsligt. Det är väl antagligen för att jag är lite osäker på mina repliker. (Egentligen så borde jag vara mer nervös för Grease-premiären, eftersom att den är större, men det har inte kommit ännu.)
På ett sätt så ska det bli grymt skönt att få det gjort, men jag kommer ändå sakna alla repen, för där kan jag verkligen vara mig själv. Dock så är detta antagligen mitt sista år. (Jag vet, jag sa det förra året med.) Men jag tror det är dags för mig att sluta med revyn snart faktiskt. Det börjar bli lite för mycket. Grease är nästan roligare.
Jag kommer nog aldrig kunna lämna teatern bakom mig helt, eftersom att jag har spelat det största delen av mitt liv. Det är en del av min ungdom. Jag tycker om att få folk att skratta, varesig det är åt mig eller med mig, så är det roligt att se andra människor lyckliga.

Nu är det dags för mig att gå och lägga mig i sängen känns det som, men jag kommer inte somna ännu. Har sådan förbannad huvudvärk att jag inte vet vart jag ska ta vägen. OCH så ska Alice och mina kära pojke ringa mig snart, så det är väl bara att hålla sig vaken.

Men iaf, godnatt folket.
Imorgon är det dags för ännu en underbar dag.
Vakna upp med ett leende, och avsluta den likadant.

PUSS!