Jag älskar dig.

Kommer du ihåg den där första dagen då vi träffades?
Vi satt på biblioteket. Jag satt i ditt knä, och det var kärlek vid första ögonkastet.
Det var där jag kysste dig för första gången. Första gången du och jag överhuvudtaget var nära varandra.
Därefter så var det bara du och jag som gällde. Endast du och jag. Vi valde att vara med varandra, trots vad våra vänner sa. Jag tror inte att de tyckte om att vi var med varandra för att vi sårade varandra som vi gjorde. Men om man kan såra någon så innebär det att det finns något där, eller hur? Är det inga känslor inblandade, vare sig det är vänskapliga eller kärleksmässiga, så är det svårt att bli sårad. Men du och jag har sårat varandra. Som bara den. Jag tror inte att det finns någon som har sårat mig så mycket som du. Jag kan inte räkna de kvällar då jag har legat och gråtit över att se dig med någon annan. Och jag klarar fortfarande inte av det.
Och du, min lillasyster saknar dig. Det ska du veta.
Hon saknar jultomten ifrån det året då du var här. Visserligen så var det den vintern då hon verkligen insåg att tomten inte finns på riktigt. Men vi var på riktigt. Vi var inget påhitt. Men jag vet inte, det kanske har ändrats nu. Jag ville leva med tanken att det var du och jag som var menade för varandra. Jag vill fortfarande tro det. Men det kanske inte är så ändå?
Jag har ställt mig själv frågan; vad fan hände?
Allvarligt talat, vad hände mellan dig och mig? Vad var det som gick snett? Var det avståndet? Eller var det mer än så? Det kanske var som så att vi, undermedvetet, inte ville avsluta något, och därefter har låtit det ligga i luften. För i mina ögon så har vi inte avslutat det vi påbörjade. Kommer vi någonsin göra det? Kommer jag någonsin älska dig så som jag gjorde då? Det vet varken du eller jag. Men jag vet, att jag älskar dig. Inte på samma sätt som jag gjorde då. Inte alls på samma sätt. Och jag är rädd, att om vi skulle ses, så skulle jag bli precis så förtrollad som den dagen på biblioteket. Som när vi stod och tittade på raketerna på torget hos dig. Good times.

Vad vore jag utan dina andetag?
Jag har inte listat ut det än.