Min sorg blev deras glädje för en stund.

Sjuk, trött, lite smått ledsen och ganska orolig. Jag vet inte varför. Men det beror väl mest på allt med skolan. Jag förstår inte hur jag kan ha valt så jävla fel egentligen. Jag vill ju egentligen gå frisör/stylist.... Det hade varit så grymt mycket roligare. Det är liksom så grymt kul att klippa och se folk bli nöjda. Likaså att sminka osv. Det är skitkul att se andra bli glada och få bättre självförtroende. Jag har fått höra att jag är duktig på det, så då är det väl så...? Och jag börjar tappa intresset för fotograferandet med för den delen. Men om jag nu väljer att byta, så måste jag antagligen flytta. Visst, det hade varit skitskönt att flytta, men jag vill inte direkt flytta till ett litet ställe. Jag skulle vilja flytta till en lite större stad i så fall, men det vet i fan om jag vågar alltså. Men får väl se vad som händer antar jag....


Och sen finns det en annan sak jag vill göra klart för er.
Jag vet inte hur många älmhultsbor som läser min blogg, men om ni nu läser den, så tänk på det här jävligt noga:
1. Jag är inte den som 90% av hela Älmhult tror att jag är. Lär känna mig innan ni säger något. Jag vet, det är förbannat svårt. Men ni har så grymt stor käft och liten verkstad här i Älmhult, och det stör mig lite. Eller okej, inte lite. Sjukt mycket faktiskt.
2. Tycker ni att jag har gjort något fel? Okej. Det är lugnt. Men säger ni det till någon annan än mig, och sedan snackar skit, då kan du räkna med att jag blir förbannad. Har jag gjort något fel så behöver jag veta det så att jag inte gör om samma misstag. Tänk efter innan ni agerar.
3. Uttala er inte om mitt privatliv så länge ni inte vet något om det. Den som vet mest om mig själv, det är jag själv.

Snart kommer Isa och Michael till Älmhult. Förstår ni hur underbart det ska bli? Jag har saknat Isa så mycket att det är fan inte sant. We need you like a heart needs a beat, darling! Utan dig är Sverige fan i den inte komplett. Och jag kan tänka mig att de tänker likadant i Belgien, fast om Belgien då. Och det ska bli intressant att träffa denna omtalade Michael! Hahah. (Han som kommenterar min underbara småländska. :((((()
Och imorgon ska jag träffa Jesper!
Och på fredag är vi lediga, och sen har vi lov därefter!
Detta kommer bli några händelserika dagar, det känner jag på mig!

Och ni får förresten inte glömma att komma och titta på Grease i maj!
6-9 maj
Klöxhultsskolans gympasal
vet dock inte vad det kommer att kosta ännu.
Jag kommer att spela Jane. (Ni vet, hon som äter mycket...)
Vi är cirkus 80 pers som spelar, kom och titta för helvete!

Finast.

Nu är finaste Jesper här. Fyfan vad han räddar min kväll.
Skulle annars ha fått umgås med endast min lillasyster. (Okej, jag älskar henne, men hon är rätt jobbig i längden. Men det är inte Jesper. HIHIHIHIHI.)

När du slår upp dina ögon till ännu en dag av ingenting.

Ont i magen.

Sitter i skolan.

Är kissnödig.

Mycket som inte står rätt till just nu alltså.

Vill fika idag.

Vill dö idag.

Nej, det vill jag inte. Jag tycker om mitt liv, men ändå inte.

Åh, mitt huvud är fullt av dubbelmoral.

Nu ska jag köra en Emeli.

Jag önskar att jag: var smal, söt, lång, långhårig, tatuerad, rik, kunde operera tummarna, var i kumla, var i göteborg, var i stockholm, var skådespelerska, var älskad av alla, hade stora ögon, hade isblåa ögon, hade lockigt hår, kunde åka till växjö och prata med johan och äta kinamat, hade töjningar, hade kvinnliga händer, var på festival nu och hade en öl i handen, hade en ny kamera, hade nya objektiv, var bäst på att fotografera, hade nya och fina kläder, passade i stuprörsjeans, inte var glutenallergiker, inte var nickelallergiker, inte var allergisk mot någonting, kunde operera brösten, hade någon som älskar mig och vill vara med mig livet ut.

Man kan ju alltid drömma.

du gjorde just det jag bad dig att inte göra.

jag vet helt enkelt inte.
jag vet helt enkelt inte hur jag ska göra.
du vill inte att jag skriver det på internet, jag vet. men detta är min klottervägg. här skriver jag vad jag vill.

jag vill inte bråka med dig, det måste du förstå. och jag vill också att du ska förstå att jag inte ville ta kontroll över ditt liv på något sätt. jag ville bara att du skulle tänka lite i förväg. det är kanske dumt att säga att jag inte vill att du ska begå samma misstag som jag har gjort, eftersom att det inte alls handlar om samma sak.
men alla begår vi misstag. du har inte förstått vilka konsekvenser detta kommer få till slut.
och det är det som sliter mig i stycken. det sliter verkligen sönder mig inifrån och ut. jag lovar. det känns så.
det känns som att en av de människorna man bryr sig mest om i hela världen lämna en. men vem vet, det kanske är så det är? du kanske lämnar mig. jag vet inte. och just nu så vet jag inte om jag bryr mig heller. det är så jävla många som har lämnat mig redan.

fast, nu har jag fel. det är klart jag bryr mig. dock så säger jag inte att det inte är något jag inte kommer klara mig ur, för det kommer jag göra. jag tycker bara att det är synd att det blev såhär, när allt hade kunnat sluta på ett helt annat sätt. vi hade kanske kunnat skiljas åt som vänner? jag säger inte att det är ditt fel att det blev såhär. inte heller mitt. för det är bådas. man är två i ett förhållande. man kan alltid hitta lösningar, vi har bara inte varit speciellt angelägna att hitta den. vi har bara gått och dragit på det. och det har väl gjort allt värre kan jag tänka mig.
det jag ville få sagt, det är väl mest att jag är ledsen att det slutade såhär. det är onödigt.
jag saknar dig. det gör jag.
men jag vill bara ha svar på vad det är du vill.
jag vill inte gå runt och vara undrande.

jag vill bara ha ett svar.



''det finns dagar som jag tänker mer på henne än på dig.''

i didn't steal your boyfriend.

livet har tagit en stor jävla vändning.
jag vet inte hur det är med mig riktigt.
antingen så mår jag bra eller så mår jag dåligt.
har inte riktigt insett vilket av det som stämmer in på mig just nu.

''why'd you have to go and turn to ice?''

Jag älskar dig.

Fick precis ett samtal av världens finaste farmor. Hon ringde mig och grät och sa att hon älskade mig. Så jävla gulligt. Dock så var det kanske av fel anledning, och det gjorde mig kanske lite sur att de la sig i. Men de menar väl antagligen bara väl.

Idag ska jag hem. Hem till Övraön. (Ja, det heter så där jag bor.)
Jag har inte varit hemma på en vecka pga... vissa saker.
Jag vet inte hur det kommer bli, men jag hoppas att det inte kommer bli några bråk. För jag orkar inte det. Jag älskar mina föräldrar, trots att jag säger något annat. Jag gör faktiskt det.
Trots att de kan vara riktigt jobbiga, så är de ju trots allt de som har ''stått ut'' med mig i snart 18 år.

Så, mamma, pappa, farmor, farfar, mormor, morfar, gammelfarmor, jag älskar er.
Av hela mitt hjärta.

Du är en stark man.

Idag är det dags för premiär. Jag är nervös som fan. Men det kommer nog gå bra. Lite nervositet brukar faktiskt hjälpa. Det kommer vara lite läskigt när Håkan och Hannes (?) sitter där framme och pekar och skrattar. De kommer göra det bara för att göra mig nervös. (y)

I år spelar jag herde, blondin, tant, nickare, och en jävla massa annat. Ska bli så kul att få spela upp igen. Dock så är det så fruktansvärt tråkigt när det nästan inte kommer några för att kolla. De flesta av mina vänner ska komma och kolla på lördag, och det brukar gå bäst på fredagen, för då ger vi verkligen järnet eftersom att det är premiär. Men äh, fuck it. Ska bli kul att spela upp ändå! Nu ska jag börja jobba, och sen ska jag gå och dö lite. Och därefter ska jag träffa Simon, min finis. Ska få lite lycka-till-pussar. HIHI, tycker om min man. <3

(Och jag vet att Tore inte kommer läsa detta, men Tore, du klarar detta! Jag skriver väl det här i hopp om att du ska... jag vet inte. Skitsamma. Men Alice, jag finns här för dig om det är något. Tore är som sin son - stark utav bara helvete! Han har ju trots allt en jävla massa muskler.

Det där sista var för övrigt internt.)

Puss!

Mat.

Jag behöver en äggmacka, ett stort glas oboy, ett telefonsamtal med Alice, och mycket sömn.
Och nya kläder.
Och hårfärg.
Och pengar.
Och massa annat.

Men just nu så tänker jag bara på en sak - MAT.
Thaimat hade varit förbannat gott....
Men nu ska jag göra äggmacka.
SÅ HEJDÅ.

Lyckan väller över mig.

Jag älskar mitt liv. Jag älskar mina vänner. Jag älskar glädjen man får av solen.
Jag älskar allt just nu. Helt sjukt.

Underbar dag tillsammans med vännerna. Druckit massa kaffe, lyssnat på musik och varit allmänt bäst. (Svårt att inte vara bäst i lilla Älmhult? Nah, don't think so.) Men mina vänner är faktiskt bäst i världen. Allvarligt talat. Vännerna och pojkvännen. Utan dom så hade jag inte varit lycklig, men inga ord i världen kan förklara hur glad jag är just nu. Det känns som att ingenting kan sänka mig, och det är en härlig känsla.

Nu är det snart dags för revy-premiär. Jag är skitnervös. Jag brukar inte vara den som blir så nervös, men det är helt galet vad det har slagit till helt plötsligt. Det är väl antagligen för att jag är lite osäker på mina repliker. (Egentligen så borde jag vara mer nervös för Grease-premiären, eftersom att den är större, men det har inte kommit ännu.)
På ett sätt så ska det bli grymt skönt att få det gjort, men jag kommer ändå sakna alla repen, för där kan jag verkligen vara mig själv. Dock så är detta antagligen mitt sista år. (Jag vet, jag sa det förra året med.) Men jag tror det är dags för mig att sluta med revyn snart faktiskt. Det börjar bli lite för mycket. Grease är nästan roligare.
Jag kommer nog aldrig kunna lämna teatern bakom mig helt, eftersom att jag har spelat det största delen av mitt liv. Det är en del av min ungdom. Jag tycker om att få folk att skratta, varesig det är åt mig eller med mig, så är det roligt att se andra människor lyckliga.

Nu är det dags för mig att gå och lägga mig i sängen känns det som, men jag kommer inte somna ännu. Har sådan förbannad huvudvärk att jag inte vet vart jag ska ta vägen. OCH så ska Alice och mina kära pojke ringa mig snart, så det är väl bara att hålla sig vaken.

Men iaf, godnatt folket.
Imorgon är det dags för ännu en underbar dag.
Vakna upp med ett leende, och avsluta den likadant.

PUSS!

Jag vet inte.

Just nu så vet jag inte hur jag ska reagera, känna, eller agera.
Det känns som att hur jag än gör så är det någon som blir ledsen, arg, eller något annat som innebär något dåligt.
Förlåt.
Men jag är helt tom när det gäller allt det här.
Förlåt.
Förlåt.
Förlåt.

Jag vill ju bara att alla ska vara glada.

Dryg pojkvän.

Min pojkvän drygar, men jag tycker om honom ändå.

Nu blir det snart kaffe med finaste, och eventuellt Diana, Emelie, Emil och kanske Jesper? Asnice.
Fint väder har vi idag med. HIHIHIHI.

Puss, hejdå.

Sommarlängtan.

Jag saknar sommaren, isa, torget, glass, sol, bökhult, solbränna, vännerna, solglasögon, chinos, linnen, bikini, sommarfesterna, grillkvällar, spelningar, festivaler, kramgoa vänner, torggrillen, tappa ner nycklarna i brunnen på torget, och jag saknar allt som inte var bra, för jag vet att det var så jävla mycket bättre än den här vintern. Jävla skitsnö. Försvinn.

Wake up in the mornin' feelin' like Winehouse.

Kom nyss hem ifrån Älmhult, HEHEHE, busigt. Sitter och lyssnar på Sum 41. Än en gång så var det jag som lämnade finis, och inte tvärtom, suxxxxxxxxxx.
Har ont i magen, och ska väl snart gå och sova innan jag avlider. Mår illa med. Behöver kanske mat? Orkar inteeeee.
På fredag äre feeeeeeeeest. Åh, överpepp brud. :(

Och imorgon är det teater. Jag kan inte fatta att det bara är två veckor kvar tills vi spelar upp revyn? HELVETES JÄVLAR, JAG ÄR INTE REDOOOOO. :(
en äggmacka hade gjort mig lugn.



Nu ska jag gå ner och äta något, sen ska jag sova, för jag dör snart.
GOD NATT!

Livet samarbetar.

Kom precis hem ifrån Älmhult.
Har haft en pretty much awesome dag faktiskt, dock så suger det att åka hem, för det händer liksom inte ett skit här hemma. Jag verkligen råhatar att bo i skogen. VILL BO CENTRAAAAALT.
Åkte även ifrån finaste Simon, och det sög. Känns för jävligt varje gång jag lämnar honom. (Och det är alltid jag som lämnar honom och inte tvärtom? whattafaakkkkk?) För första gången i mitt liv så vill jag bo i Klöxhult. Killen har fått mig att bli konstig. (Men jag tycker om honom ändå.)

Cirkus 5 veckor kvar, sen är det lov igen. ASBRA ELLER VADÅÅÅ?
Och den 2 april kommer Isisen hit, HIHIHIHI, busigt. Ska bli aksjfhsgdkfjghkdjghiugrijbra. (Finns inga ord för hur bra det känns, och hur bra det kommer bli.)
Och på fredag är det fest, och jag är helt... ah... åt helvetes glad. Jag peppar livet, till 570%. (Fråga inte varför jag skrev just den siffran, det klingade bra bara.)
Dock så finns det en sak som gör att den där peppen har förlorat ca 30%. Skolan. Orkar verkligen inte. Hinner inte med, orkar inte, vill knappt heller. Känns pointless, även om jag vet att det inte är det, hahah. Jag är skoltrött innan skolan ens har börjat, på riktigt. Tröttnade efter de tre första dagarna i skolan efter sommarlovet. <3<3<3
Älskar att jag är så jävla lat. (OMG SARKASM?)

Nu ska jag kissa, äta, duscha, glo på film, vänta på att Simon ringer, sova, sova, sova, och sen ska jag upp igen, och jag kommer vakna med ett leende. Jag får träffa finis imorgon igen.

Åh, mitt liv är bra.
SJUKT bra.